Samhället, nobelpriset och en förhistorisk hjärna
Börsen är en härlig plats på många sätt. Genom att studera företagen på marknaden och rörelserna kommer börsaktören att lära sig massor om ekonomin och samhället. En klok man sade “Börsen är bästa stället för den som vill lära sig om samhället – och om människor”. Även om undertecknad inte minns vem det var som faktiskt sa detta, är citatet klockrent. I detta kortare inlägg ska skrivas om det senare, särskilt om det beslutsfattande som människor gör. I slutet ges vissa läshänvisningar
Grunden i hela tanken om biases, kognitiva metodfel och vissa särskilda beteenden som påverkar beslut på börsen är den så kallade beteendeekonomin, Behaviour Finance. Området har sina rötter i den kognitiva psykologin från 1960-talet och fick sitt ordentliga uppsving när Daniel Kahneman fick Nobelpriset i ekonomi (som egentligen inte är ett Nobelpris) för sitt och sin kollegas arbete på inom området under 90-talet.
Vad är då detta diffusa begrepp, vare sig det kallas biases, metodfel eller beteendefel? Det är en tanke om att människans beslutsfattande i allmänhet, och frågor kring ekonomi i synnerhet, är starkt styrt av känslor. Alla har sitt beslutsfattande styrt av känslor i varierade grad, och det finns vissa teorier om att dessa typer av känslor vid beslutsfattande var mycket fördelaktiga när vi utvecklades som människor, men att de i en modernare värld inte har särskilt mycket plats eller värde. Utvecklingen inom samhället och världen har gått snabbare än vad vår hjärna gjort, och vi sitter därför idag i en modern värld med en hjärna från förhistorien. Wikipedia förklarar:
Cognitive biases are systematic patterns of deviation from norm or rationality in judgment, and are often studied in psychology and behavioral economics.
Det finns massor olika specifika biases som påverkar vårt beslutsfattande. Inlägget tar i stället de tre som är mest utmärkande på börsen:
- Anchoring/Ankring – Tendensen att vara påverkad av ett tidigare nummer, en tidigare händelse eller en tidigare förväntat utgång. Kort exempel: Om en person ska göra uppskattningar, är det möjligt att påverkar vad den väljer. Antag att det finns två likadana personer och att de båda ska uppskatta hur mycket en tredje person väger. Om den första personen får skriva ner ett högt nummer, exempelvis sitt personnummer, innan den gissar på den tredje personens vikt, är sannolikheten mycket hög att den första personen kommer att ha en högre uppskattning än den andra personen. (Särskilt om den andra personen skulle ha skrivit ner ett lägre nummer). Detta innebär att aktörerna på marknaden påverkas av ett företags historiska siffror, och beslut kan felaktigt grundas på en ankringseffekt där en investerare antar att ett visst historiskt pris ska fortsatt gälla.
- Prospect Theory – Tanken om att vi människor tar beslut baserad på känslan av utfallets förändring, snarare än den faktiska förändringen. I detta fall kommer förluster att hanteras sämre och tas hårdare än vad motsvarande vinster skulle ge för glädjekänslan. Relationen mellan vinster och förluster upplevs inte lika, där förluster upplevs som mycket värre. Det gör ondare att förlora 100 kr än det är att avkasta 100 kr.
Confirmation och Hindsight Bias – Dessa två arbetar ihop och påverkar människor genom att vi lägger större vikt på något som man antingen redan vet eller misstänker. Vi har ett aktivt sätt att söka information, och har vi en vag uppfattning om hur något är tenderar vi att söka efter sådant som kan konfirmera det vi redan tror. Problemet kan bli särskilt akut när man får ett aktietips från någon som man litar på, och aktivt försöker finna det som skulle göra aktien till ett bra case. Detta gäller i princip i samtliga frågor som rör människor, och det är en anledningen till att debatter mellan olika åsikter kan bli starka – då båda sidorna endast ser vad de vill se. Hindsight bias fungerar på samma sätt, och gör att vi människor i efterhand är väldigt säkra på hur ett visst förhållande var eller hur det skulle ta form. Uttrycket “det är lätt att vara efterklok” prickar in detta metodfel klockrent.
Att ha Kunskap är halva fighten
Ovan är ett kort klipp som dök upp när man söker på “knowing is half the battle”. Ursprungligen antar undertecknad att detta citat kommer från annat håll, att kunskap är halva slaget. Även om det är svårt att vara medveten och att motarbeta kognitiva metodfel, dessa biases, så är medvetenheten om att dessa finns av stort vikt. Endast genom kunskapen om dem finns en möjlighet att undvika att gå i de värsta fällorna, eftersom att man kan göra förberedelser som motverkar att man påverkas i lika stor grad som utan kunskapen. Det finns en uppsjö böcker på ämnet och de två grundplåtarna som de flesta kan rekommenderas läsa är
Thinking Fast and Slow – Kahneman and Tversky
The Art of Thinking Clearly – Dobelli.
Båda dessa behandlas kognitiva metodfel mycket väl och ger tips och metoder för att undvika att själv fasta i sådana metodiska fel vid sitt beslutsfattande. Thinking Fast and Slow är mer generellt inriktad och The Art of Thinking Clearly är mer börsinriktad.
Vidare finns en sammanfattning av våra kognitiva metodfel och biases i bilden nedan (klicka för större bild).
