• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hem
  • Analyser
  • Utbildning
  • Mest lästa
  • Bokhylla
  • Om / kontakt

Medelvägen

Tillväxt och värde

Artiklar

Inlösentrades och special-situations setups (november 2020)

22/11/2020 By Viktor Adolfsson Lämna en kommentar

Inlösentrades och special-situations setups är ytterst intressanta. Tänkte här utvärdera några av de affärer som jag gjort eller tittat på nu i senaste, i syfte att förstå vad som var bra och vad som var dåligt. Kanske kan man betrakta det som ”fundamental” trading i den mån att dessa setups till den största delen fokuserar på fundamentala händelser i bolaget som på ett ungefär kan räknas på.

Det kan vara en fördel om man först läser inlägget om BTU:er, TO:er och Units.

Disclaimer: inläggsförfattaren äger aktier i Oscar Properties.

Avknoppning: CDON/NELLY

En ”klassisk” avknoppning.

Qliro Group, som ägde de tre dotterbolagen Qliro Financial Services (QFS), CDON.com och Nelly, beslutade att dela ut QFS och CDON till aktieägarna för självständig notering. Genom att räkna på vad delarna skulle kunna tänkas vara värderade på börsen kan det i sådana situationer uppstå en skillnad mellan det aktienoterade priset på bolaget och din värdebedömning av bolaget. Alltså kan en krona köpas för 50 öre ibland.

Jag gick igenom affären här och den som körde affären från start till slut gjorde en mycket god avkastning, för egen del summeras den till totalt 36 % på sex veckor. Ett bra utfall.

Nelly
Hur jag beskrev caset i Qliro: Bättre isär

Det som var bra med caset var att det var ”lätt” att räkna på det. Kunde man på ett ungefär uppskatta börsvärdena för vardera bolag kunde man få en hyfsat bred margin of safety. Det sämsta med liknande case är att nedsidan kan vara relativt hög om dina uppskattning är fel. I vissa fall kan det tänkas att traden utökas genom att samtidigt gå kort moderbolaget för att låsa in vinsten. (Om det ö h t finns aktielån..)

Nyttjande av teckningsoptioner: ENRAD TO1

Enrad TO1 var en riktigt liten trade som jag inte gjorde. I efterhand är det tydligt att jag skulle gjort den, men jag saknade erfarenhet av effekterna hos liknande trades. Caset byggde på att köpa en aktie för 2,6-2,8 kr när aktien handlades för 3,2 kr. Genom att utnyttja prisskillnaden mellan TO+teckna och aktien kunde man kanske göra en vinst på ca 14-23 % på ca en månad. Dock begränsades man av extremt illikvid underliggande aktie, Enrad.

Jag fick upp ögonen när jag såg denna nyhet, och räknade då fram ungefär realvärdet i teckningsoptionen för att se vad marknaden prissätter tillgången till. Om aktien var högre än det beloppet skulle man kunna göra en bra affär.

Teckningsoptioner
PMet som fångade intresset

När jag räknade kostade en TO 0,4 kr, samtidigt som aktien kostade 3,12 kr. Alltså skulle en teckning med TO ge ett aktiepris om 2,8 kr. Eller 0,32 kr i vinst per aktie. Jag tror till och med att TOerna vid något tillfälle handlades ännu lägre, ca 0,2kr, innan den gick mot nyttjande. ”Säkerhetsmarginalen” var att kursen kunde gå till 2,8 kr innan det blir tal om något förlust.

Problemet var/är att det var låg omsättning i aktien och skulle man önska komma ur en stor affär skulle det ta flera veckor. När skulle man ens få aktierna?

När jag vidare såg att en storägare skulle ta nära 76% av TOerna innebär att risken i vart fall blev hanterbar.

Teckningsoptioner
Data: mfn.se

Affären ”gick i lås” slutligt när Bolagsverket registrerade ökningen av teckningsoptionerna för aktieägarna.

Teckningsoptioner
Utdrag bolagsverket
Start, registrering hos Bolagsverket (BV) och tid att sälja konverterade aktier efter leverans.

Ändå gjorde jag ingen affär, vilket jag tror beror på att jag inte hade erfarenheten av sådana trades tidigare. Vad skulle exempelvis hända vid konverteringen? Skulle aktien till 2,8kr eller lägre? Man hade kunnat räkna fram ungefärliga tal på värdet på en TO med utspädning (genom exempelvis Black & Scholes), och bestämt sig för om man skulle göra affären eller inte. Om man bara hade kollat faktiskt hur många aktier som skulle tillkomma med TO-konverteringen.

Det finns vissa likheter med affären i Catena Medias Hybridemission där teckningsoptioner värda över 6 kr hade ett pris på runt 70 öre. Framförallt ska man ta sådana trades om de ser enkela ut och det inte finns extrema risker inbyggda i casen, för marknaden är garanterat inte effektiv i dessa typer av upplägg.

Nu i efterhand tror jag att det var ett väldigt fåtal aktiva (2st?) traders som gjorde affären eftersom aktiekursen, förutom två dippar på ~2,9kr, inte rört sig särskilt dagarna efter leverans av aktier. Största problemet i traden var likviditeten i underliggande tillgång.

Övertilldelningar i emissioner

Borde jag ens ha denna som en egen rubrik i ett inlägg om special-situations? Den går helt enkelt ut på att teckna sig för fler aktier än vad man har teckningsrätter i en företrädesemission.

Matematiken är enkel. Din vinst är skillnaden mellan aktiekursen (efter utspädning) och teckningskursen. Alltså är kostnaden för teckningsrätterna borta.

I vissa fall har bolagen övertilldelningsregler som kan ge dig en ledtråd till hur du ska agera i liknande upplägg. Om det te x har gjorts så att ledningen eller storägare kan få extra aktier ska man försöka vara med på så mycket man kan. Detta kräver givetvis att man vill investera i underliggande tillgång, och kan närmast betraktas som ett sätt att få köpa fler billig aktier och kanske inte ens en trade-setup.

Catena Medias prospekttilldelning
Exempel på när ledningen och storägare har möjlighet till extratilldelning, från Catena Medias Hybridemission, Prospekt s 23. Här ser man ledtrådar till att det troligtvis blir en bra affär.

Förvärvs-arbitrage: Global gaming/ENLABS

Denna var en typ av merger-bet som skulle kunna gå dåligt om affären inte gick i land. Tack vare erbjudandets utformande kunde man dock se ett köp i Global Gaming som en gratisoption på att kursen i ENLABS skulle gå upp (eller med andra ord att man betalade väldigt liten premie för en option på ENLABS).

ENLABS bud på Global
ENLABS erbjudande vid uppköpet

Detta erbjudande innebar att den som köpte Global för ~11 kr var skyddad från större nedsida (för man kunde ta 11 kr i cash) så länge som budet skulle gå igenom. Samtidigt var uppsidan obegränsad genom betalning i ENLABS aktier. Med andra ord kunde man trade:a på att ENLABS skulle gå upp och delta genom att köpa GLOBAL (och sen acceptera aktier, eller 11 kr om det gick dåligt) utan nedside-risk.

Aktiekursen i GLOBAL under budtiden.
Värdet på en GLOBAL-aktie med beaktandet av 0,36 aktier i ENLABS
ENLABS-aktiekurs under tiden för budet.

Körde denna trade men inte genom hela budprocessen. Fick lite betänkligheter att köra på merger-arbitrage eftersom risken inte är obetydlig. Blev ingen större affär men var intressant att följa.

Börsnotering av Units

Detta är en av de mer intressanta setup:sen där teckningserbjudandet i börsnoteringen utgjorts av Units. Börsnoteringskursen kan då bli extremt märklig på teckningsoptionen som ingår i Unitsen, och som börjar handlas samtidigt som stamaktien. Genom att hålla koll på hur stamaktien rör sig vid noteringen, samtidigt som man har ett ungefärligt uppskattad värde på teckningsoptionen (genom exempelvis Black Scholes) kan man trade:a teckningsoptionen (som ger hävstång).

Ungefärlig beräkning på en TO baserat på Black&Scholes med en utspädningsfaktor

Om noteringskursen på stamaktien blir 4 kr i callen och TO:n börjar handlas på tex 0,2 kr ska man försöka köpa så mycket man bara kan av TO:n (i bilden ovan är värdet på en TO, när stamaktien är på 4 kr, mellan 0,66 – 1 kr, varierande baserat på vilken volatilitet man räknar på). Om dock stamaktiekursen skulle gå ner till 3kr finns risken att TO:n ska handlas ner ännu mer. Det är dock väldigt intressant generellt när TO:er börjar handlas första gången då marknaden för det mesta inte är helt effektiv här.

I dessa trades har jag både tjänat 80% på under 15 minuter som förlorat 50% på samma tid. Extrem volatilitet, med krav på nerver av stål. Man är dock väldigt sällan själv i dessa trades och det är i princip garanterat att det sitter ett flertal traders i dessa upplägg.

Utbyteserbjudanden i preferensaktier: Quartiers Properties

I vissa fall gör bolag med preferensaktier strukturella förändringar i sin kapitalstruktur genom att byta in preferensaktier. Ibland görs det för att kompensera för inställd utdelning, ibland görs det helt enkelt för att förtydliga finansieringen – i korthet finns det mängder av olika anledningar och uppläggen varierar. Varje upplägg måste studeras separat

Ett exempel på en sådan trade som jag körde var Quartiers Properties Pref-utbyteserbjudande. I korthet gick upplägget ut på att den som ägde en pref fick byta denna mot en stamaktie och två teckningsoptioner. Syftet var att kompensera för inställd utdelning på preferensaktien. Genom att beräkna vad stamaktien + TO:erna skulle kunna vara värderade till fanns en skillnad mellan priset för en preferensaktie och vad dess ”underliggande” värde var.

Quartiers Properties
Utbyteserbjudandet i Quartiers Properties
Systematisera utbyteserbjudanden
Hur det kan se ut när jag försöker systematisera liknande setups.

Har man lite flyt i liknande upplägg kan det bli så att man gör en vinst redan på att de aktier man får och säljer, vilket då innebär att de värdepapper som är kvar, i detta fall TO:er, blir ”gratis” som man antingen säljer eller låter ligga kvar. Man bör också vara medveten om att konvertering till ”vanliga” aktier för det mest orsakar, i vart fall tillfälligt, ett massivt säljtryck som kan trycka ner kursen. Ytterligare en stor nackdel är att omsättningen i aktien är liten och man kan vara inlåst i en position till för lågt pris.

Disclaimer: Inläggsförfattaren äger TO:er i Quartiers Properties.

Avslutning

Det finns alltid något originellt eller unikt när man jobbar mycket med ”speciella situationer” och det gäller att faktiskt göra sin läxa. För det mesta, särskilt när det gäller mindre bolag (där också detta sker flest gånger), tillhör man det fåtal som faktiskt sätter sig ner och räknar på affären – vilket skapar en edge. Räknar och tänker man rätt kring affären kan det dyka upp extremt bra möjligheter. För att verkligen våga satsa stort när det är mycket god risk-reward är det ofta dock extremt viktigt med viss erfarenhet. Ett råd som jag kan därför kan ge är att den praktiska erfarenheten fås genom att enbart satsa mindre summor till en början. Sen finns massor av bra böcker att läsa, exempelvis How to be a Stock Market Genius av Joel Greenblatt, för att få vidare förståelse för exempel på liknande special-situations-upplägg.

Vidare tänkte jag vissa hur transaktionshistoriken kan se ut, när man faktiskt gör trades som förklarsa här. Det är väldigt ofta att transaktionshistoriken ser ordentligt märklig ut, detta fall avknoppningen.

Utdelning av Qliro och CDON från Qliro Koncernen (Nelly), genomgång av affären här.

Som en sista punkt kan nämnas att dessa typer av strategier nog klassas som avancerade, och därför är det inte att rekommendera om man är nybörjare. Då kanske man ska läsa det som finns skrivet under utbildning eller läsa böckerna på bokhyllan istället.

Lycka till!

Arkiverad under: Analyser, Artiklar, Utbildning Taggad som: avknoppning, BTU, ENLABS, GLOBAL, Inlösen, Preferensaktie, Quartiers Properties, Teckningsoption, TO, UNITS, Utbyteserbjudande

Intervju Börskollen (oktober 2020)

08/10/2020 By Viktor Adolfsson Lämna en kommentar

Börskollen gjorde en intervju med mig början av oktober 2020. Här återges hela intervjun i fulltext.

Börskollen-intervju med investeraren och börsprofilen Adolfsson

I denna veckas intervju skiftar vi fokus från “growth” till “value” (eller åtminstone mer åt det hållet) och lär känna investeraren och bloggaren Adolfsson. En i våra ögon mycket läsvärd intervju där han generöst delar med sig av sin resa med misstag och erfarenheter, förebilder, nuvarande investeringsstil och även det faktum att han nu kommer att prova på att vara “stockpicker” på heltid!

Hej Adolfsson. Riktigt kul att få intervjua dig. Kan du inleda med att kort berätta lite allmänt om vem du är och din bakgrund för våra läsare.

Otroligt kul och smickrande att bli intervjuad! 

Ursprungligen kommer jag från industristaden Gävle, som jag med vissa undantag flyttade från när jag var i tidig 20-årsåldern för studier i bland annat Uppsala. Jag är utbildad jurist, och har jobbat på byrå, som konsult, på domstol och som jurist inom finans och värdepapper. Relativt nyinflyttad i Stockholm med min sambo. Tränar en hel del styrketräning och har viss bakgrund från styrkeidrott.

“Jag har alltid betraktat mina investeringar och placeringar som ett egenföretagande som nu på senare år också faktiskt utvecklats så väl att det kan jämföras med ett mindre enmansbolag.”

Om några månader fyller jag 30 och kommer från och med oktober vara “oanställd” för att istället prova på att livnära mig på investeringar. Jag har alltid betraktat mina investeringar och placeringar som ett egenföretagande som nu på senare år också faktiskt utvecklats så väl att det kan jämföras med ett mindre enmansbolag. Då jag kände att min senaste anställning inte var min “grej” blir det just så att jag kommer sitta vid skärmarna och investera på heltid under resterande del av året/våren för att utvärdera om det är något som jag dels vill göra som heltidsjobb och dels som jag kan försörja mig på. Vissa skulle kanske kalla det 30-årskris att säga upp sig från ett välbetalt arbete och sedan enbart hålla på med börsen (eller ett tecken på att börskonjunkturen är på toppen). Samtidigt tänker jag att det är dags att göra det någon gång. Då passar det också som test innan jag bestämmer mig vad jag vill göra nästa gång yrkesmässigt.

“Vissa skulle kanske kalla det 30-årskris att säga upp sig från ett välbetalt arbete och sedan enbart hålla på med börsen (eller ett tecken på att börskonjunkturen är på toppen).”

Jag kallar mig själv Adolfsson på Twitter och skriver lite längre inlägg då och då på medelvägen.se om just investeringar.

Låt oss spola tillbaka bandet lite, hur väcktes ditt intresse för aktier och investeringar från första början? 

“Var det verkligen så enkelt att tjäna pengar? Den här VDn var ju kung och skulle göra att jag fick massor av pengar!”

Jag har särskilt ett minne om mitt första riktiga misslyckande på börsen som kan vara intressant för andra. Jag gick en kurs på gymnasiet, Aktiekunskap, där ett kursmoment var att gå på en aktieträff med Aktiespararna. Så dit gick jag, 18 år, för att lyssna på presentationer om företag av börs-vd:ar.

På plats presenterades ett klassiskt förhoppningsbolag (det förstod jag dock först långt senare): det var halvsvårt för utomstående att förstå tekniken, förlusterna i bolaget hopade sig, aktien kostade runt 16 öre styck och handeln i aktien var väldigt volatil. Den här VDn som presenterade var dock oerhört vältalig. Så pass vältalig att en 18-åring som inte kunde någonting alls om börsen blev imponerad av orden som VDn använde, och om framtiden för bolaget! Omsättning om flera miljoner (kronor?), hur bruttomarginalen skulle utvecklas sig och om något som hette free cash flow och vinst. Jag var fast. Var det verkligen så enkelt att tjäna pengar? Den här VDn var ju kung och skulle göra att jag fick massor av pengar!

“Dagen efter var kursen i 13 öre och jag började smått få panik, men det var ju billigare så jag tog ytterligare lite aktier. Sen kom 12 öre och fler aktier köptes; därefter 9 öre och fler aktier köptes. Jag tror att jag köpte mina sista aktier på 6 öre (för jag hade inte mer pengar).”

Jag hade då ca 30 000 kr sparat från sommarjobb och helgjobb som diskare och servitör, och nästan alla dessa pengar gick åt för att köpa aktier i detta bolag. Aktien gick från 16 öre till 17 öre och jag visste att jag hade gjort rätt. Dagen efter var kursen i 13 öre och jag började smått få panik, men det var ju billigare så jag tog ytterligare lite aktier. Sen kom 12 öre och fler aktier köptes; därefter 9 öre och fler aktier köptes. Jag tror att jag köpte mina sista aktier på 6 öre (för jag hade inte mer pengar). Jag minns inte när jag sålde, men jag tror det var på antingen 1 öre eller 2 öre. Jag tror att bolaget gick i konkurs, men jag vet inte nu – för jag visste inte då heller något egentligen om bolaget. Även om jag då borde lärt mig att kunskap är nyckeln till framgång på börsen, gjorde jag även senare om samma misstag igen. 

“Problemet var ju bara att jag inte hade riktig koll på hur dessa optioner fungerade eller hur prissättningen var, eller när dessa förföll.”

Jag insåg då att jag behövde sprida mina pengar. Samtidigt var jag ganska intresserad av tekniskt analys (som jag inte heller kunde). När jag väl därför studerade H&Ms kursgraf var det ett tydligt mönster – aktien kommer gå ner kommande halvår. Där ville jag ha exponering. Köpte då mina första (och hittills enda) säljoptioner i H&M. Problemet var ju bara att jag inte hade riktig koll på hur dessa optioner fungerade eller hur prissättningen var, eller när dessa förföll. Dessutom köpte jag säljoptionerna ungefär samtidigt som börsen och H&M nådde sin lägsta nivå 2008-2009.

Så, med säljoptionerna, var det andra gången jag “sprängde kontot”.

Jag var dock helt fast – gör man bara rätt (vilket jag inte gjorde) så kan man tjäna pengar!

Låt oss ha ovanstående som utgångspunkt och sen sakta med säkert spola oss framåt, steg för steg. Kan du berätta lite mer om din utvecklingsresa inom börsen/investeringar, hur du gick från att vara “nyväckt” till att idag vara en avsevärt mycket mer erfaren investerare som många låter sig inspireras av? Drivkrafter? Viktiga milstolpar och “aha moments”?

“(…) om ett företag skulle vara en långsiktig vinnare behöver företaget ha en konkurrensfördel, en moat, företaget behöver tjäna pengar och växa o s v. Sådana företag ska man köpa när de är billiga.”

Jag har inte bara exempel på när jag sprängde kontot utan också exempel på “bra” affärer (dock helt baserat på tur). Vill minnas att jag köpte någon typ av biotech-aktie som gick upp flera hundra procent som validerade min tes att det gick att tjäna pengar på börsen!

Någonstans här hittade jag George Bols blogg, 40procent20år (George Bol driver nu, med flera, Börsdata.se, vilket är en av de bästa tjänsterna inom finans i Sverige). Det han skrev om investeringar var företagande på riktigt – om ett företag skulle vara en långsiktig vinnare behöver företaget ha en konkurrensfördel, en moat, företaget behöver tjäna pengar och växa o s v. Sådana företag ska man köpa när de är billiga. George tipsade och skrev om Warren Buffett och Berkshire Hathaway. Manegen var krattad för värdeinvestering (även om just värdeinvestering kanske inte är den exakta term jag skulle vilja lägga på min investeringsstil). 

En av de första böcker jag läste om (bland annat) Warren Buffett var Jonas Bernhardssons bok Investera som mästarna: Från Aktiestinsen till Soros som ytterligare triggade igång mitt intresse och därefter läste jag allt om Buffett: Berkshire Hathaways aktieägarbrev, The Warren Buffett Way, The Tao of Warren Buffett, Snowball o s v. Buffett själv berättade att den klassiska boken The Intelligent Investor av Benjamin Graham var Buffetts favorit inom investeringar. Även en hel del annan litteratur plöjdes också, som böcker om och av Pat Dorsey, Howard Marks, Joel Greenblatt, Peter Lynch, Tobias Carlisle mfl. 

“Mitt investerande kan därefter i princip beskrivas som en period före-The-Intelligent-Investor och en period efter-The-Intelligent-Investor, där i princip hela boken “klickade”.”

Mitt investerande kan därefter i princip beskrivas som en period före-The-Intelligent-Investor och en period efter-The-Intelligent-Investor, där i princip hela boken “klickade”. Min investeringsmetod började ta form genom trial-and-error; mer läsning från framgångsrika investerare; några lyckade investeringar och diskussioner med andra som var intresserade av aktier. (Här har twitter verkligen möjliggjort kontakter med ytterst duktiga och trevliga människor!).

Hela idén som kommuniceras i bl a Intelligent Investor, att tänka varje aktie som ett delägarskap i ett företag kräver en förståelse för bolaget och en ungefärlig uppfattning om bolagets utvecklingspotential, samt dess inneboende värde – intrinsic value. Sen gäller det att köpa aktien när priset på aktien är långt under företagets riktiga värde – för att få en margin of safety. 

Detta utgör kanske det som kallas “värdeinvestering”, att köpa en ägarandel i ett företag för ett pris som är lägre än dess värde. Detta alldeles oavsett om det rör sig om “tillväxt” eller “värde” i dess semantiska betydelse. För värde och tillväxt är så att säga ihopkopplat.

Du är ju också en tämligen välkänd Twitterprofil (snart 5.000 följare) och bloggare. Vad får man som följare/läsare ta del av om man följer dig? Vad ser du själv för vinning i att vara aktiv i dessa kanaler?

“Jag skulle gissa att ca 95% av mina tweets (och 100% av mina inlägg på sidan) handlar om investeringar. Från småbolag till storbolag, om främst aktier men även ibland andra tillgångsslag.”

Innehållet på min twitter och min sida Medelvägen.se skiljer sig en hel del från varandra. Ofta brukar jag utveckla själva ursprungsidén i en tweet eller två för att sedan, om jag fortsätter fundera på det jag tweetade om, skriva ett litet längre inlägg. Detta gör att twitter ger ett första utlopp, och att det på sidan är mer genomtänkt. Samtidigt försöker jag (särskilt på sidan) ge en läsare möjlighet till fördjupning om det skulle vara något som denne inte kunde förut, eller som vill lära sig mer om. Så under “Utbildning” på Medelvägen.se finns en del material som möjliggör fördjupning, utan att detta kanske är regelrätt för nybörjare. Ibland gör jag även sådant som kan laddas ner, oftast i form av Excel-mallar. 

Jag skulle gissa att ca 95% av mina tweets (och 100% av mina inlägg på sidan) handlar om investeringar. Från småbolag till storbolag, om främst aktier men även ibland andra tillgångsslag. 

“En enkel regel för mig är att jag tänker, ju mer jag ger ju mer får jag tillbaka.”

Det är väldigt intressant det här med att ha en hel del följare. Ju fler jag har, ju snabbare får jag fler. Samtidigt har jag aldrig jagat följare utan har alltid försökt ge någon där ute i etern ett mervärde, med min största förhoppning att få något tillbaka någon gång. Just detta har betalat tillbaka sig mångfalt – dels i form av rediga investeringsuppslag men också i form av extremt härliga kontakter med väldigt ambitiösa och trevliga människor. Jag är helt övertygad om att jag aldrig annars hade fått chansen att lära sådana människor om jag inte börjat med twitter. En enkel regel för mig är att jag tänker, ju mer jag ger ju mer får jag tillbaka.

Vilka är/har varit dina främsta förebilder och inspirationskällor? Har dessa förändrats avsevärt över tid och i så fall hur och varför?

“Sen är jag extremt imponerad av duktiga twittrare som delar med sig av sina teser och sina uppslag, även om dessa investerar helt annorlunda än vad jag skulle göra.”

Det klassiska är såklart att “The Giants” är mina förebilder; Buffett, Munger, Graham, Greenblatt mfl.

Sen är jag extremt imponerad av duktiga twittrare som delar med sig av sina teser och sina uppslag, även om dessa investerar helt annorlunda än vad jag skulle göra. Eftersom det rör sig om över 100 personer gör jag helt enkelt bäst i att inte nämna någon, men väldigt många av de börstwittrare som jag följer på twitter ser jag upp till.

Låt oss skifta fokus till din investeringsstrategi. Kan du initialt, med egna ord, relativt kort och övergripande försöka beskriva din nuvarande investeringsfilosofi och val av strategi?

En del kanske skulle klassa mig som “value” eftersom jag ofta vill ha rimliga multiplar på vinster och kassaflöden. Just nu är det främst inom “value” som detta hittas. Samtidigt försöker jag bara hitta säkerhetsmarginaler där nedsidan är lägre än den potentiella uppsidan (för uppsidan tar hand om sig själv). 

“Även jag försöker vara ödmjuk och tänka att jag har missat “growth” i den bemärkelse som kanske bäst representeras av Evolution Gaming, Fortnox m fl, och särskilt vad digital distribuering kan skapa för värden, framstår väldigt många värderingar som för höga för mig där riskerna för bakslag är för höga.”

Även jag försöker vara ödmjuk och tänka att jag har missat “growth” i den bemärkelse som kanske bäst representeras av Evolution Gaming, Fortnox m fl, och särskilt vad digital distribuering kan skapa för värden, framstår väldigt många värderingar som för höga för mig där riskerna för bakslag är för höga. Dock finns det ju gott om investerare som inte är av samma uppfattning – och som har fått extremt bra betalt för denna tro. Samtidigt sover jag bättre om jag köper något väldigt billigt och är tillförsäkrad att bolaget ökar vinsterna. Detta innebär dock inte att jag inte skulle investera i just sådana företag som Evolution gaming m fl, bara det att priset inte passar mig (just nu). 

“Detta innebär att varje investering ska betyda något, och då måste jag ta size och vara påläst. Det är inte ovanligt att mina tre främsta ideér står för över 70 % av portföljen (ca 73 % just nu), oftast är det också relativt “oupptäckta” småbolag.”

Jag brukar tänka, helt taget från Buffet, att jag i mina största investeringar ska ha ett “punch-card” där jag har några hål per kort. En investering ska utgöra ett sådant hål, ungefär som ett klippkort. Detta innebär att varje investering ska betyda något, och då måste jag ta size och vara påläst. Det är inte ovanligt att mina tre främsta ideér står för över 70 % av portföljen (ca 73 % just nu), oftast är det också relativt “oupptäckta” småbolag.

“Just nu är jag mycket inne på det som eventuellt skulle kunna klassas som “special situations” där jag ofta riktar blickarna mot sådan händelser som går många förbi. Det kan gälla investeringar där vissa av komponenterna kan vara krångliga att förstå – där särskilt min juridiska bakgrund kan ge mig en fördel gentemot andra.”

I övrigt har jag ingen karaktäristisk investeringsstil – om något ser helt fel prissatt ut, så kan jag vara där. Just nu är jag mycket inne på det som eventuellt skulle kunna klassas som “special situations” där jag ofta riktar blickarna mot sådan händelser som går många förbi. Det kan gälla investeringar där vissa av komponenterna kan vara krångliga att förstå – där särskilt min juridiska bakgrund kan ge mig en fördel gentemot andra. I vissa fall är det “bara” att räkna på vissa händelser och sätta olika sannolikheter. Om uppsidan ser större ut än nedssidan, så är jag villig att ta den satsningen.

Låt oss fördjupa oss lite mer. Om vi tvingar dig att rangordna de fem viktigaste urvalskriterierna som ligger till grund för din analys/urval/köp samt kort motivera dessa, hur skulle den ordningen se ut? (Det viktigaste kriteriet kommer först.)

Att veta vad man får och att man betalar mindre än detta. Det hela är ett dynamiskt samspel där alla faktorer tillsammans avgör vad det kan vara värt. Några saker som jag dock särskilt  är omsättnings- och resultatutveckling, skuldsättning, insynsägande, tillväxt o s v. Om jag måste göra en lista så blir det

  • EV/EBIT eller EV/S (där man kan justera till oändlighet men ger ett hum om priset),
  • Omsättningstillväxt,
  • Resultattillväxt, 
  • Insynsägande, 
  • Magkänsla

En lite rolig tankeövning man kan göra som skulle kunna beskriva det absolut bästa uppslaget för en investering (men som aldrig kommer att existera) är för mig “det Perfekta Företaget”.

“Skulle jag se det Perfekta Företaget och känna till denna story, skulle jag i princip investera allt min kapital i bolaget.”

Det Perfekta Företaget har ett marketcap precis under sweetspotten för fondflöden, någonstans runt 500-700MSEK. Det är i princip helägt av ledningen och styrelsen, som ser företaget växa långsiktigt (+20% per år i 10 år+). Bolagets produkter och tjänster är extremt skalbara (bland annat digital distribution) och en kund som väl blivit kund skulle aldrig byta leverantör (tänk exempelvis ett affärskritiskt ERP-verktyg). Marginalen är på väg upp och förbättras för varje ny kund. Bolaget har en nettokassa. Antalet utomstående ägare på börsen är lågt. Likviditeten i aktien är precis så att du kan bygga en position utan att priset påverkas. Därtill är bolaget en så kallat Net-net, alltså att priset på aktien är lägre än dess likvideringsvärde. 

Skulle jag se det Perfekta Företaget och känna till denna story, skulle jag i princip investera allt min kapital i bolaget. Detta är dock något som kanske skulle hända en gång under en hel investeringskarriär?

Hur ser din process ut och vad använder du för urvalskriterier för att på bästa vis avgöra NÄR du vill äga en specifik aktie? Dvs. vilka är dina specifika regler/parametrar för exekvering/timing (köp/sälj)? 

“När jag anser att jag kan investeringen tillräckligt brukar jag utöka positionen rätt kraftigt, och jag köper mer om min analys fortsätter stämma med kvartalsrapportering som kommer löpande.”

I stort sett finns det inte några sådana parametrar. Här vet jag att jag bättre skulle kunna bli bättre.

I stort brukar jag dock inleda en bevakningsposition som tvingar mig att läsa på mer. Om jag inte tycker att det är värt att gå vidare avyttrar jag den helt utan skrupler. När jag anser att jag kan investeringen tillräckligt brukar jag utöka positionen rätt kraftigt, och jag köper mer om min analys fortsätter stämma med kvartalsrapportering som kommer löpande. 

På motsatt sida brukar jag vara väldigt snabb att försöka avyttra om min analys var fel, eller om investeringen (oftast mätt på bolagets rapportering) inte stämmer med vad jag önskar. 

När jag gör helt kortsiktiga affärer, särskilt inom olika typer av specifika bolagshändelser (nyemissioner, inlösen, omvandlingar, avknoppningar mm) försöker jag helt enkelt göra affären på sista möjliga dagen. Typiskt sett två dagar före avstämningsdagen. Detta för att inte binda kapital i onödan.

“Jag använder teknisk analys endast sporadiskt i mina långsiktiga investeringar.”

Jag använder teknisk analys endast sporadiskt i mina långsiktiga investeringar. Oftast försöker jag då se på chartet var man kan vänta sig trendbrott, stödnivåer o s v. Det är dock sällan och oftast har jag redan innan jag eventuellt kollar på detta en förståelse för företaget.

“Coronabörskraschen” har ju onekligen givit en möjlighet att stresstesta sin strategi, såväl det initiala fallet som den lika extremt snabba och kraftiga återhämtningen. Det vore väldigt intressant att höra dina funderingar om hur du tycker att din strategi har klarat sig under denna period? Vilka är de främsta lärdomarna som du kommer att ta med dig? Överväger du några större förändringar framöver?

“På en månad (mellan 17 februari till 18 mars) gick min portfölj ner 46%.”

Precis som för nästan alla, innebar Coronabörskraschen att min portfölj minskade kraftigt i värde. På en månad (mellan 17 februari till 18 mars) gick min portfölj ner 46%. Detta trots att mina då största innehav typiskt var sådana bolag som “borde” klarat sig bra. Största innehavet var då North Media som var extremt billigt redan innan kraschen och Bredband2 vars verksamhet är det närmaste konjunkturoberoende man kan ha.

“Allt gick ner: aktier, obligationer, guld, bitcoin o s v. Med andra ord var det dags att köpa, helt enligt citat från Buffett – “Be greedy when other are fearful and fearful when other are greedy””

Samtidigt insåg jag väldigt fort att det inte var en rationell “krasch” (om det finns sådana rationella krascher) utan att det var en regelrätt sell-off utlöst av panik. Allt gick ner: aktier, obligationer, guld, bitcoin o s v. Med andra ord var det dags att köpa, helt enligt citat från Buffett – “Be greedy when other are fearful and fearful when other are greedy”.

Agerade i enlighet med detta och var en kraftig nettoköpare i vitt och brett. Allt från stora large caps (bl a Telia) till småbolag. Tror att jag köpte mer än jag någonsin gjort på en kort period. Min tanke då var, om detta verkligen skulle vara slutet på världen (vilket det aldrig varit hittills) skulle mina investeringar vara det sista problemet jag skulle ha. 

“Min tanke då var, om detta verkligen skulle vara slutet på världen (vilket det aldrig varit hittills) skulle mina investeringar vara det sista problemet jag skulle ha.”

En av de största lärdomarna har egentligen varit att hålla mer kassa. Samtidigt är det extremt svårt, för ju mer jag letar ju mer intressanta möjligheter hittar jag. Lösningen är helt enkelt att våga sälja sådant som gått ner mycket för att köpa något som gått ner ännu mer (och som erbjuder ännu bättre avkastningspotential).

“Samtidigt har jag ytterligare fått det bekräftat, att det viktigaste en enskild investerare kan göra är att faktiskt kolla på det underliggande och inte bry sig särskilt om vad marknaden tycker. Är något för billigt köp det. Är något alldeles för dyrt sälj det.”

Det som förvånat mig mest nu i efterhand är hur snabbt man glömmer bort hur känslan var då. Det rådde fullskalig panik: twitter var fullt av bears, alla hade tagit kortpositioner och DI.se var överfylld av intervjuer med förvaltare som sade att börsen skulle ner ytterligare 50%. Detta är nu helt omvänt och alla synes vara bullish. Samtidigt har jag ytterligare fått det bekräftat, att det viktigaste en enskild investerare kan göra är att faktiskt kolla på det underliggande och inte bry sig särskilt om vad marknaden tycker. Är något för billigt köp det. Är något alldeles för dyrt sälj det. För mig som enskild investerare är utfallet på mina investeringar helt beroende på vad jag gör och vad jag investerar i – inte hur exempelvis riksbanken höjer eller sänker räntan (även om vissa placeringar såklart påverkas av räntan).

Utveckling och förbättring är ju som bekant en evig strävan. Inom vilka specifika områden arbetar du just nu hårdast för att förbättras? Vilka specifika frågor “grämer” dig mest? (Du behöver givetvis inte ha de färdiga svaren på frågorna, utan syftet är snarare att väcka intressanta tankar om din utvecklingsprocess.)

“Aldrig tidigare i historien har det  varit lättare att lära sig; allt finns på internet och du kan enkelt kommunicera med de bästa inom ett område.”

Jag försöker alltid förbättra mig som investerare/spekulant. Just nu på agendan är det den kortsiktiga handeln som är prioriterat. Det är ett område som jag, av naturliga skäl på grund av anställning och tidsbrist, helt bortprioriterat. Egentligen finns det inget som grämer mig för att jag inte kan, för allt går att lära sig om man har motivationen. Aldrig tidigare i historien har det  varit lättare att lära sig; allt finns på internet och du kan enkelt kommunicera med de bästa inom ett område. Ett enkelt mail, ett DM på twitter o s v.

Lite kort om din nuvarande “väska”. Beskriv dina fem största innehav och motivera, kortfattat men ändå med fokus på din strategi/urvalskriterier, varför just dessa är dina största innehav just nu.

Av mina fem största innehav är det endast två som har ett market cap på över 500MSEK. Därför skriver jag här endast om dessa två. Den som verkligen vill veta vad jag har i väskan får skicka mig ett DM på twitter. Detta eftersom att jag har märkt att jag blivit kurspåverkande, särskilt i de mindre bolagen, när jag skriver öppet om dessa.

Vi börjar med danska industrigrossisten Brødrene A&O Johansen A/S (AOJ), ca 28% av portföljen. Caset påminner om Swedol och Ahlsells innan dessa blev utköpta från börsen. AOJ är marknadsledare i Danmark inom installationsbranschen (VVS, el och VA), både inom B2B och B2C. För mig är aktiepriset just nu extremt attraktivt. Samtidigt blir många fundersamma då det endast är en preferensaktie som är noterad. Denna preferensaktie är dock inte som svenska preferensaktier, utan är närmast att beskriva som en B-aktie med svagare rösträtt men med större skydd på nedsidan. Bolaget har ett marknadsvärde om runt 1 300 MDKK. För dessa 1 300 MDKK får man:

  1. en marknadsledare,
  2. en stadig tillväxt om ca 5% per år senaste åren, men överstigande 10% nuvarande år och säkert 10 % även nästa år,
  3. stabil rörelsemarginal om ca 5%,
  4. ett fritt kassaflöde om ca 300MDKK per år och ca 200 MDKK i EBIT (rullande tolv),
  5. byggnader värderade till ca 650 MDKK,
  6. en kassajusterad multipel om, EV/FCF ~5,5 och EB/EBIT ~8,2.
  7. sade jag fortsatt tillväxt?
  8. en option på utköp. Särskilt här kan noteras att en industriell köpare skulle kunna göra en sale-lease-back på byggnaderna och få ut minst 400-500MDKK i cash, vilket skulle göra att multiplarna ovan istället blir EV/FCF ~4 och EV/EBIT ~6,2.

Det finns mer att diskutera kring AOJ men detta sammanfattar caset väl. Vill man faktiskt läsa varför preferensaktien inte är en “vanlig” preferensaktie finns en förklaring av mig här.

Det näst största innehavet är svenska lojalitets- och motivationsexperten Awardit. Bolaget sysslar med olika typer av lojalitetsprogram, motivationsprogram och presentkort. Företaget har en aktiv förvärvsagenda och ledningen har extremt mycket skin-in-the-game. Under Coronakrisen mer än halverades aktien, och jag passade bland annat då på att utöka mitt redan befintliga innehav. Samtidigt har sentimentet varit att Awardit varit extremt utsatt på grund av Corona. Visserligen har det påverkat, men företaget har visat styrka och extrem lojalitet (tänker här bland annat på frivilliga lönesänkningar bland personalen). Detta visar att företagskulturen troligtvis är av toppklass samtidigt som själva businessen – att bland annat se till att kunder återkommer – är vad jag skulle kunna klassa som “sticky”. 

Tillväxten har, tack vare väldigt lyckade förvärv, varit extrem och ledningen har gång på gång visat att man har koll på sina förvärv. Samtidigt har den organiska tillväxten varit mer än godkänd (egentligen med senaste kvartalen undantaget). Jag tror att man under 2020 kan göra någonstans mellan 40-50mkr i EBIT vilket gör att man betalar runt EV/EBIT 11-14. Med tanke på (vad jag tror) är extremt kvalité på management ser det därför väldigt billigt ut. Här väljer jag då att alliera mig med ledningen, och är lång aktien. Företaget är dessutom i en “sweet-spot” vad gäller börsvärdet för kommande fondflöden. Sådant brukar kunna generera väldigt bra avkastning.

Vilka är dina övergripande mål med dina investeringar? Vart ser du dig själv rent utvecklingsmässigt om 5-10 år?

“Ett övergripande mål är att generera minst en CAGR om 15% årligen, helst utan förlustår. Sett på en femårshorisont har detta lyckats långt över förväntan med en total CAGR om 30,5% (20 september 2020).”

Som jag skrev inledningsvis har jag i princip alltid betraktat mina investeringar och placeringar som en affärsverksamhet. Även detta har jag tagit från “en av de stora”, Graham: “Investing is most successful when it’s most businesslike”. Affärsmodellen är alltså att köpa och sälja företag i syfte att generera avkastning.

“Jag tycker helt enkelt att det är så roligt att jag inte tycker att det är “ett arbete”. Visst kan det vara tungt att faktiskt förlora pengar, men varje förlorad peng är en lärdom som förhoppningsvis ger mig större möjligheter i framtiden.”

Ett övergripande mål är att generera minst en CAGR om 15% årligen, helst utan förlustår. Sett på en femårshorisont har detta lyckats långt över förväntan med en total CAGR om 30,5% (20 september 2020). En stor del av denna avkastning har kommit senaste tre åren. Ett annat mål är samtidigt att arbeta med investeringar, eftersom att jag knappast betraktar det som ett arbete. Även här passar ett citat från Buffett in: “I tap dance to work”. Jag tycker helt enkelt att det är så roligt att jag inte tycker att det är “ett arbete”. Visst kan det vara tungt att faktiskt förlora pengar, men varje förlorad peng är en lärdom som förhoppningsvis ger mig större möjligheter i framtiden.   

På sikt ligger det också givetvis i korten att eventuellt förvalta kapital åt andra som inom ramen för en anställning eller egen affärsverksamhet, vilket är det jag just nu ser mig själv göra till yrket inom fem år. Kanske tidigare.

Är det viktigt för dig att investera i sådant som du i någon mån anser bidrar till en bättre värld/framtid? (Eller i varje fall undvika det motsatta?) Varför? Motivera.

“Jag tror att hela den etiska aspekten är en fråga som varje investerare får resonera kring inför varje enskild affär och att det knappast går att ha en bestämd uppfattning före en affär dyker upp.”

Inom ramen att se investeringar som en affärsverksamhet vars syfte är att generera överavkastning mot andra alternativ bör en investerare vara öppen för alla möjliga typer av investeringar. 

Själva grunden att ett företag går med vinst tyder på att ett sådant “oetiskt” företag skapar mervärde åt sina kunder – i många av dessa fall kan man med andra ord tänka mer holistiskt, eller invertera tänket: Är olja bara dåligt? Förutsatt att det finns tydliga begränsningar och en omsorg om spelare, är det omoraliskt att det finns casinon? Är det bara negativt att det finns varor som skapar beroenden (cigaretter, snus, alkohol)? Var går gränsen för när något inte bidrar till en bättre värd?

Jag tror att hela den etiska aspekten är en fråga som varje investerare får resonera kring inför varje enskild affär och att det knappast går att ha en bestämd uppfattning före en affären dyker upp.

Har du några bra “stalltips” till en nybörjare (person som inte har kommit lika långt i sin utvecklingsresa som du har) som ser dig som en förebild och skulle vilja förbättras som investerare?

“För den typ av investeringar som jag gör mest, d v s att köpa undervärderade företag till billiga priser, krävs dock en underliggande förståelse för bokföring och redovisning – detta eftersom att bokföring är företagets finansiella språk.”

Först måste man vara medveten om att det finns lika många typer av strategier som det finns investerare. För den typ av investeringar som jag gör mest, d v s att köpa undervärderade företag till billiga priser, krävs dock en underliggande förståelse för bokföring och redovisning – detta eftersom att bokföring är företagets finansiella språk. Det första stalltipset skulle därför vara att lära sig bokföring. Detta råd är kanske det tråkigaste men det är av absolut essentiellt. Det finns en hel drös olika källor att använda, men en klassisk kurs i bokföring för egenföretagare skulle fungera bra som grund. Mycket går också att lära sig av de första notorna i årsredovisningar (för där beskrivs oftast de viktigaste redovisningsprinciperna). Saknas grundförståelse för dubbel bokföring kommer man inte förstå en resultaträkning eller en balansräkning, vilket är ett krav för att kunna uppskatta ett företags värde, dess intrinsic value.

Ytterligare ett stalltips är att vara medveten om att en aktie representerar en del av ett företag. Detta gör att det kan finnas en underliggande skillnad på vad du faktiskt betalar (aktiekursen) och värdet på företaget – eller som Buffett uttryckt sig:  “Price is what you pay. Value is what you get.”

För att kunna förstå konceptet värde vs pris är det rekommenderat att man utbildar sig inom börspsykologi. Vad är det som driver börsen på ett kort perspektiv? Två exempel på boktitlar här är Tänka, snabbt och långsamt (Kahneman) och The Art of Thinking Clearly (Dobelli).

“Sen i övrigt är det precis som allting annat. Man lär sig inte spela piano genom att läsa böcker om piano, inte heller blir man en bra fotbollsspelare genom att kolla på videor hur man gör en dribbling. För att bli bra på något måste man göra det.”

Sen i övrigt är det precis som allting annat. Man lär sig inte spela piano genom att läsa böcker om piano, inte heller blir man en bra fotbollsspelare genom att kolla på videor hur man gör en dribbling. För att bli bra på något måste man göra det. Traders pratar om skärmtid. Det är samma koncept. Var nyfiken, gör investeringar, gå på nitar, förlora pengar och dra lärdomar av varje investering. Då kommer det med tiden gå bättre.

“För att uppnå riktigt bra resultat krävs det att man tycker att det är kul eftersom det tar tid att läsa på om bolag och affärsmodeller.”

För att uppnå riktigt bra resultat krävs det att man tycker att det är kul eftersom det tar tid att läsa på om bolag och affärsmodeller. Tycker man inte att det är kul så låter man någon annan göra det åt en – genom fonder, investmentbolag eller liknande förvaltningsstrukturer. 

Som nybörjare behöver man inte heller vara nervös att kontakta sådana som är framstående inom ett område. Ofta är sådana personer extremt öppna och glada om en nybörjare hör av sig med ett genuint intresse om att lära sig av den personen och ämnet. Bjud den på en lunch, en kaffe eller öl – de flesta säger ja om de känner att det faktiskt finns en riktigt intresse.

Vad tror du om börsens utveckling rent generellt under de kommande 6-12 månaderna och ser du några specifika investeringstrender, sektorer eller case som du personligen kommer att lägga mer fokus på framöver?

“På väldigt lång sikt är jag dock övertygad om att börsen går upp då det ligger i människans natur att konkurrera, vilket kommer skapa nya bolag som blir marknadsledare – och börsen som helhet har de mest framgångsrika företagen.”

Jag har ingen tro om hur börsen utvecklar sig, eftersom jag helt fokuserar på enskilda affärer. På väldigt lång sikt är jag dock övertygad om att börsen går upp då det ligger i människans natur att konkurrera, vilket kommer skapa nya bolag som blir marknadsledare – och börsen som helhet har de mest framgångsrika företagen.

Den självklara trenden kommande åren är fortsatt ökad digitalisering och jag tror att det är där bäst avkastning kan skapas – om man är lite kräsen till vilka värderingar man köper till. Trenden med ESG kommer att fortsätta vilket dels kan skapa möjligheter för investerare men samtidigt finns det också ett recept för kapitalförstöring när galna ESG-värderingar normaliseras (t ex att bolag som inte växer får en ESG-stämpel och handlas för över 50 gånger fritt kassaflöde). Samtidigt innebär detta att många sektorer som inte har ESG-stämpeln möjligtvis har (för) låga värderingar. Kanske kan det vara sådant som anses som oetiskt (gambling, alkohol, vapen, tobak) eller inte hållbart (olja, gas). Hittar man inom dessa sektorer välskötta bolag till rimliga värderingar tror jag att man här kan generera en överavkastning mot index.

På ett mer kortsiktigt perspektiv (1-2 år) tror jag att investeringar i fastighetsbolag inom retail och kontor, med exponering mot bra lägen, kan gå tillbaka till nära pre-corona-nivåer. Ett självklart spel inom det segmentet är Hufvudstaden. De har AAA-lägen i Stockholm och Göteborg, väldigt låg skuldsättning och handlas under substansen – när jag anser att sådana fastigheter nog troligtvis bör handlas i vart fall till substans. (För transparens;  jag har inte exponering mot Hufvudstaden per det datum intervjun författades, den 20 september 2020.)

“Personligen har jag mer och mer blivit inriktad på mer udda affärer – allt ifrån nyemission med units där det finns något mer än själva aktiekomponenten till avknoppningar.”

Personligen har jag mer och mer blivit inriktad på mer udda affärer – allt ifrån nyemission med units där det finns något mer än själva aktiekomponenten till avknoppningar. Min uppfattning är att det kan finnas värden i sådana andra komponenter om man gör läxan, för få andra verkar göra det just nu. Andra sådana udda affärer är särskilda inlösenprogram, omstruktureringar och avknoppningar. Här, som i allt annat, måste man dock göra sin läxa och veta vad man gör. Personligen tror jag att min bakgrund som affärsjurist hjälper mig enormt här. Exempelvis har jag sett väldigt många exempel på bolagsordningar, årsstämmokallelser, kan reglerna i aktiebolagslagen och så vidare. Vilket för många kan vara väldigt svårläst och svårtytt. 

En kort liten utmaning; om du bara får välja fem olika aktier idag och investeringshorisonten är tio år, vilka skulle då du välja och en kort motivering varför?

Då skulle jag helt enkelt ta de bolag med de absolut starkaste konkurrensfördelarna som kan växa, eller bolag som har en inneboende drift att göra bra placeringar. Även om värderingarna kanske är väldigt höga brukar sådana bolag ändå vara dyrare om tio år.

Detta gör att bolag som Alphabet (Google), Berkshire Hathaway (Buffett), Amazon, Microsoft och Apple platsar. Väljer därför dessa.

Om du fritt får välja tre börsprofiler/individer som du gärna skulle vilja se i en kommande Börskollen-intervju (gärna bloggare och/eller Twitterprofiler), vilka skulle du då välja?

@SpitzCapital

@LipInvest 

@_space__cowboy_

Disclaimer: intervjupersonen kan ha position i de aktier som nämnts i intervjun.

Arkiverad under: Artiklar Taggad som: alphabet, amazon, AOJ, apple, Awardit, berkshire hathaway, bredband2, buffett, evolution gaming, graham, greenblatt, hufvudstaden, microsoft, north media, telia

Prognos: HM ökar sin EBITDA med 70 %

03/01/2019 By Viktor Adolfsson Lämna en kommentar

Eller hur IFRS 16 ”ställer till det”

Rubriken är en aning utmanande (och är bästa typen av click-bait), men syftar till att belysa de effekter som IFRS 16 leasing, som träder i kraft 2019, kommer ha för bolag med stora åtaganden som inte ”syns” på resultaträkningen eller balansräkningen, i form av leasing.

Andra artiklar finns här, eller så klickar du på menyn ovan. Passa på att kolla in bokhyllan och analyser om du vill läsa mer om investeringar. Portföljen går att följa i realtid på Shareville.

EBITDA ökar, balansomslutningen sväller

Kort sammanfattat innebär IFRS 16 att leasingavgifter kapitaliseras på balansräkningen, dvs att framtida leasingavgifter tas upp som en post på både tillgångs- och skuldsidan i balansräkningen, samtidigt som leasingavgiften delas upp i en nedskrivningssdel och en finansieringsdel. Leasingavgifter har tidigare blivit kostnadsförda över resultaträkningen som en kostnad i rörelsen, men till följd av ändringen kommer nedskrivningsdelen att hamna under av- och nedskrivningar och finansieringsdelen att hamna under finansiella kostnader. Detta får till följd av att balansräkningen sväller och att både EBIT och EBITDA ökar. För företag som inte äger egna fastigheter och ”endast” leasar lokaler kommer både resultat- och balansräkningen påverkas, i vissa fall väsentligt. Detta är någorlunda redovisningstekniskt men finns sammanfattat i sidorna 3 – 5 i IASBs förklaring till IFRS 16 samt s 41 – 54.

Det illustreras bäst enligt följande bilder.

IFRS 16 ökar balansomslutningen
IFRS 16 förbättrar EBITDA och EBIT

Med andra ord ökar EBITDA och EBIT , medan vinsten i princip är oförändrad. Kassaflödet påverkas också, genom att de operativa kassaflödet ökar till följd av att kostnaderna för lån ökar (då en del av leasingen blir en räntedel som påverkar finanseringskassaflödet). Balansräkningen sväller och inkluderar en leasingtillgång och en leasingskuld.

Påverkar nyckeltalen

IFRS 16 kommer att påverka nyckeltalen. Skuldsättningsgraden ökar, balanslikviditeten försämras mm. Se bilder nedan.

IFRS 16 påverkar nyckeltalen
IFRS 16 påverkar nyckeltalen

Effekten är mycket stor

IASB anger att

Although the effects on the balance sheet are expected to be significant for companies with material off balance sheet leases, for many companies the overall effect on profit or loss is not expected to be significant. IFRS 16 is expected to result in higher EBITDA and operating profit for companies that have material off balance sheet leases. (s 44)

EBITDA will be notably higher compared to IAS 17 for companies with material off balance sheet leases. This is because EBITDA applying IFRS 16 does not include expenses related to leases whereas EBITDA applying IAS 17 included the entire expense related to off balance sheet leases. (s 46)

However, for industry sectors that use significant amounts of off balance sheet leases, such as airlines, retailers and travel and leisure, the increase in profit margin is expected to be significant. (s 46)

Det uppskattas att aktörerna inom ”Travel and leisure”, ”retail” och ”transport” ökar mest. Inom retail, där HM är verksamma, uppskattas EBITDA öka med nära 29% och EBIT 11% (s 47 se bild nedan).

IFRS 16 påverkar nyckeltalen

Andra effekter

Vissa andra effekter som IFRS 16 har är att vissa företags upplåning kan bli svårare då förändringen innebär sämre soliditet. Andra företags upplåning kan bli bättre då det blir lättare för banker att bedöma den effekt som leasing har, och om bilden är bättre än de justeringar man tidigare gjort kan det sänka räntekostnaderna. Nuvarande kovenanter på lån förväntas inte påverkas nämnvärt eftersom att dessa kovenanter är baserade på ”frozen GAAP”, eller den bild av redovisningen och de principer som användes vid utfärdandet av lånet/obligationen.

Fördelar – ökad transparens?

IASB förväntar sig (s 22ff) att kvalitén på den finansiella rapporteringen blir bättre i företag som tidigare haft stora delar ”off-balance sheet leases”. Att ta upp en leasetillgång och en leaseskuld ska enligt IASB göra rapporteringen mer transparent och bättre illustrera ett företags finansiella skuldsättning och sysselsatta kapital. Anledningen till den ökade transparensen sägs vara att alla investerare numera kommer att justera för leasing, medan tidigare endast vissa gjorde det.

Att endast tidigare visat leasingavgifterna i noterna anses inte ha varit tillräckligt, eftersom att det

  1. inte funnits tillräckligt med information för att uppskatta bolagets tillgångar och skulder, och,
  2. att vissa investerare och analytiker litar på att ett företags balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys ger en tillräckligt klar bild av den finansiella skuldsättningen och tillgångsbasen utan att noternas beaktas. Vidare anser IASB att jämförbarheten mellan bolag ökar eftersom det blir lättare att se skillnaderna mellan bolag med stora leasingåtaganden och de som i princip saknar leasing.

De som enligt IASB ”tjänar” mest på IFRS 16 är de investerare som vanligtvis inte justerar för leasingkostnader, och att det då blir en jämn arena. Detta ska då enligt IASB leda till förbättrat beslutstagande.

Punkten under 2) är oerhört svår att förstå, eftersom hela IFRS och redovisningsrätten (dvs de lagar som styr hur man rapporterar) utgår från att de som primärt läser finansiella rapporter är befintliga och potentiella investerare, långivare och andra kreditgivare, vilket använder informationen i rapporteringen för att köpa, sälja eller behålla aktierätter eller skuldinstrument samt ge lån och andra krediter. I vissa delar av aktiemarknadsrätten och redovisningsrätten används begreppet ”well-informed investor” vilket i princip är en investerare som också läser noterna. För att överhuvudtaget kunna förstå ett företags redovisning måste ju i princip noterna tillfrågas, och sedan tidigare finns där information om hur mycket leasingavgifter som betalats och vad som ska betalas kommande åren.

Vidare, vem i sina fulla sinnes bruk anser att man har förstått en årsredovisning utan att ens kolla på noterna? Det är som att säga att man kan kommunicera effektivt utan att använda adjektiv!

Nackdelar

I min mening finns det flera nackdelar med ändringen.

  • Balansräkningen får ytterligare schablonmässiga eller uppskattade värden. Likt verkligt-värde redovisning av nivå 3 kan det vara omöjligt för investerare att ens kunna grepp hur man värderar tillgången/skulden.
  • Resultaträkningens bedömning av rörelsens faktiska intjäning försämras, särskilt vad gäller EBIT/EBITDA, då löpande kostnader flyttas längre ner på balansräkningen. Visst, leasing är i princip ett sätt minska det sysselsatta kapitalet som syns på balansräkningen men den som läser noterna idag kan ändå idag bilda sig en uppfattning om i vilken utsträckning som bolaget använder leasing.
  • Jämförbarhet med år innan 2019 kräver justeringar som i flera fall inte kommer vara möjliga att göra.
  • Folk förstår knappt idag begreppen EBITDA/EBIT vilket kommer att försämras ytterligare.
  • Det finns en risk att illvillig rapportering av EBITDA kommer ge en bild av att verksamheten har utvecklats bättre 2019/2018 än vad som faktiskt skett. Ett företag som skriver i sin Q1a ”EBITDA ökade med 70%” kommer beskriva att förändringen är hänförlig till IFRS men anchoringeffekten (bland annat förklarad här) kan göra att investeraren ankras till att tro att marginalen faktiskt förbättras tack vare förbättringar i bolaget.
  • EBITDA (och även dessvärre EBIT) blir ett sämre vinstmått på rörelsens intjäning, eftersom att en del av kostnaderna flyttas längre ned på resultaträkningen, trots att de faktiskt ingår i rörelsen.

HMs EBITDA ökar med 70%!

I årsredovisningen för HM 2017 (not 13) kan vi utläsa att HM hade leasingavgifter (dock exklusive omsättningsbaserade hyror, så siffrorna är egentligen högre) om ~16 MdSEK per år 2016 under 2017. Framtida avgifter (avser 2019-2022) uppgår till ca 18 MdSEK per år. Detta innebär att EBITDA för HM kommer att öka med troligtvis ~18 MdSEK 2019, eller hela 70%. Jag gissar att en hel del småsparare som inte har koll på IFRS 16 inte kommer tolka detta som att HMs turnaround är klar.

I övrigt är min enda kommentar kring HM är att jag inte äger aktien och inte tycker att priset ser attraktivt ut.

Slutord

IFRS 16 kommer troligtvis ställa till det en hel del, och troligtvis hade det rätta varit, om IASB varit så oroliga över just leasing, att kräva ytterligare upplysningar i noterna. Detta istället för att på ett konstlat sätt försöka hantera det över balansräkningen och resultaträkningen.

Vidare fördjupning

Jag rekommenderar alla som är intresserade av IFRS 16 att läsa den rapport som IASB har skrivit, tillgänglig här.

Ytterligare läsning om IFRS 16 från min twitter:

Att tänka på inför 2019 när IFRS 16 Leasing träder i kraft: All rapportering av EBITDA/EBIT kommer att öka. Kostnadsföring av leasing flyttas ned till avskrivningar/nedskrivningar, och räntorna för leasingen flyttas ned till finansresultatet. EBITDA påverkas mest.

— Adolfsson (@adolfsson_v) July 17, 2018

Vad är din åsikt om IFRS 16 Leases?

Andra utbildningsartiklar finns här, eller så klickar du på menyn ovan. Passa på att kolla in bokhyllan och analyser om du vill läsa mer om investeringar. Portföljen går att följa i realtid på Shareville.

HM-butiksbilden (från Barcelona) är tagen från HMs ”press”.

Arkiverad under: Artiklar Taggad som: EBIT, EBITDA, hennes och mauritz, ifrs, leasing, redovisning

Effektiv kapitalallokering – den viktigaste egenskapen?

05/04/2018 By Viktor Adolfsson Lämna en kommentar

(Detta är en artikel som ursprungligen skrevs och publicerades i Unga Aktiesparares tidning Stock Magazine)

Warren Buffett, en av världens mest framgångsrika investerare någonsin, framhäver gång på gång vikten av effektiv kapitalallokering. Kapitalallokering betyder fördelning av kapital, var man bäst placerar pengarna. Skämtsamt brukar han säga att han föddes som kapitalallokerare och att han inte skulle överlevt en dag om han hade fötts i ett annat land under andra förutsättningar:

“Imagine me in Bangladesh walking down the street saying ‘I can allocate capital’. I wouldn’t last very long.”

Autozone köper tillbaka och växer rörelsemarginalen

Aktierna i den amerikanska bildelsåterförsäljaren AutoZone* gick upp hela 24 gånger på 13 år, vilket innebär en årlig avkastning om hela 27 procent och en investering om 20 000 kr skulle blivit nästan en halv miljon. Detta trots att företaget var en sömnigt litet bolag i en sektor som inte är särskilt känd för sin tillväxt. Vad var det då som gjorde att AutoZone gick upp så kraftigt? Detta skedde tack vare kraftig tillväxt i verksamheten, som faktiskt var relativt låg sett till den höga avkastningen på aktierna. Intäkterna för AutoZone ökade endast i genomsnitt sex procent per år, antal butiker med fem procent per år och den jämförbara försäljningen i butikerna med låga en procent.
Det avgörande var istället att bolaget och ledningen var väldigt noga med hur man allokerade företagets kapital och förbättrade verksamheten. Företaget lyckades nästan fördubbla rörelsemarginalen under perioden 2000-2013 samtidigt som företagets kassaflöde användes för att köpa tillbaka nästan tre fjärdedelar av företagets aktier. Ökade rörelsemarginaler och återköp gjorde att vinsten växte med smått otroliga 22 procent per år. Detta bidrog till att trippla det viktigaste måttet för ledningens kompetens: avkastningen på det inkrementella kapitalet – hur många kronor som fås tillbaka för varje investerad krona.

Investera eller inte?

I huvudsak finns det tre saker som ledningen kan göra med företagets kassaflöde:

  • Lämna utdelning eller göra återköp av egna aktier
  • Investera i den egna verksamheten
  • Investera i nya verksamheter

Lämnas utdelning är det underförstått att aktieägarna kan finna bättre avkastning på annat håll än vad företaget själva skulle kunna förränta pengarna till. I vissa fall är detta särskilt positivt, om branschen är på nedgång eller om den förväntade avkastningen av att investera i den egna verksamheten är lägre än vad som rimligtvis kan fås på annat håll. I andra fall beror utdelningen på att företaget ägs av investerare som hellre önskar pengarna idag än att vänta på att företaget ska förbättras. Frågan om utdelning bör föregås av styrelsens diskussioner om andra alternativ, och utdelning skulle i en perfekt värld endast lämnas av bolag som inte ser att avkastning kan fås på annat håll.

Återköp 

Återköp är i svenska sammanhang en lite udda fågel, men används flitigt i amerikanska bolag. Det som sker är att poolen utestående aktier minskar vilket ökar vinsten per aktie (VPA). En högre vinst per aktie innebär allt annat lika att värderingen anpassas efter den nya vinsten per aktie. En VPA på 1kr med ett P/E om 15 innebär en aktiekurs om 15 medan en VPA på 1,2 med samma P/E innebär en kurs om 18, eller 20 procent högre kurs.

Återköp ger signalvärde om att ledningen tycker att företagets aktie är undervärderad, eftersom att man väljer att använda företagets kassaflöde för återköp istället för att exempelvis investera ytterligare i verksamheten. Skillnaden mellan återköp och utdelning för en aktieägare är att utdelning ger avkastning i kontanta medel, medan återköp ger avkastning genom högre aktiekurs. Återköp kan dock också bero på dåliga incitament hos ledningen, som kan ha bonusersättning kopplad till VPA, och då kan återköp göra att det blir lättare att nå sin bonusgrundande VPA.

Köp av egna aktier 

Köp av egna aktier som görs i rätt tid kan skapa mycket stora värden för de aktieägare som är med länge. Det klassiska exemplet är Teledyne, styrd av Dr Singleton, som återköpte hela 90 procent av företagets aktier under en tolvårsperiod, 1972-84. Detta gjorde att vinsten per aktie ökade med 1200 procent under en nioårsperiod, medan vinsten ökade med lite mer än 300 procent. På fyra år, 1974-1978, gick aktiekursen från $ 8 till $ 100. Den som hade investerat i Teledyne 1966 och ägt aktierna till 1991 hade gjort 53 gånger pengarna, vilket hade gjort 20 000 kronor till en miljon kronor.

Återinvestera eller köpa andra

Att investera i den egna verksamheten eller i andra verksamheter är förstås ett utmärkt sätt att allokera företagets kapital, om investeringarna ger hög avkastning. Har företaget en låg avkastning på investerat kapital, gör företagsledningen bäst i att undvika återinvesteringar i verksamheten och bör istället dela ut pengarna till aktieägarna. Företag som kan kombinera goda återinvesteringsmöjligheter med hög avkastning på investerade medel underskattas oftast av investerare, som underskattar kraften av återinvestering till hög avkastning och dess utvecklingen för företaget.

Swedish Match

Swedish Match är ett mycket bra exempel på mycket effektiv kapitalallokering. Företaget har kombinerat dess mycket säkra kassaflöden med stora lån, hög utdelning och samtidigt återköp av nära 30% av utestående aktier sedan 2009. Detta har gjort att gjort att totalavkastning för den som ägt aktien under denna tioårs-period fått en totalavkastning på 735%, vilket är en årlig avkastning på 22,1% – samtidigt som omsättning och vinst i princip är oförändrat(!) Inte illa för att ha från början varit ett stort bolag. Det är dock inte sannolikt att bolaget nu kan generera samma höga avkastning, då det inte finns lika stort utrymme för utökade lån (då man numera har negativt eget kapital).

Swedish match analys aktie utdelning återköp
swedish match aktier
Swedish match analys totalavkastning aktie

Mer fördjupning i ämnet 

Boken The Outsiders: Eight Unconventional CEOs and Their Radically Rational Blueprint for Success av William N Thorndike handlar om åtta företagsledare som varit exceptionella kapitalallokerare. Boken innehåller åtskilliga exempel om fall där ledningen på olika sätt skapat enorma aktieägarvärden tack vare smart kapitalallokering. Kortfattat kan stilen beskrivas som att man alltid försökte undvika hög beskattning, att man återinvesterade i verksamheten om det fanns utrymme, att man återköpte företagets egna aktier eller andra företag när det var hausse på börsen (då priserna var lägre), och att man var väldigt sparsam med att lämna utdelning om det fanns bättre alternativ för hög avkastning (vilket det nästan alltid fanns).

* I artikeln ”Sleepy but well-run companies can deliver superhuman return” skriven av Miles Johnson beskrivs denna AutoZone.

Analyser finns här, eller så klickar du på menyn ovan. Passa på att kolla in bokhyllan och utbildning om du vill läsa mer om investeringar. Portföljen går att följa i realtid på Shareville.

Arkiverad under: Artiklar, Utbildning Taggad som: avkastning på kapital, kapitalallokering, utdelning

”Risk comes from not knowing what you´re doing”

17/11/2017 By Viktor Adolfsson Lämna en kommentar

”Risk comes from not knowing what you´re doing”

Notis: Denna artikeln skrevs till första utgåvan av Stock Magazine  2017 och som publicerades 2017-01-13. Artikeln finns här. 

Analyser finns här, eller så klickar du på menyn ovan. Passa på att kolla in bokhyllan och utbildning om du vill läsa mer om investeringar. Portföljen går att följa i realtid på Shareville.

Warren Buffett följer en väldigt enkel strategi. Men trots enkelheten har han lyckats att bli en av världens rikaste människor. Hur ser Buffetts investeringsfilosofi ut? Stock Magazine benar ut allt och får dessutom tips från Sveriges egna Warren Buffett, Per H Börjesson, hur man ska tänka.
Per H Börjesson, Investment AB Spiltan

Oavsett om index står högt eller lågt, om Bank of Japan ska införa nya stimulanser eller att det pågår en presidentvalskampanj i USA som gör börsen svajig, så ligger det enskilda företaget i fokus för Warren Buffett. Per H Börjesson, även kallad Sveriges Warren Buffett, grundade Investment AB Spiltan och uttrycker att det viktigaste är att förstå bolaget som man investerar i.
– När vi köpte Paradox 2010 så begrep vi marknaden och bolaget, men det är självklart att det var lite nervöst just då, säger han. Paradox Interactive, Spiltans största innehav, har utvecklats närmast explosionsartat sedan dess.

Om man köper ett mycket bra bolag till ett bra pris kan man enligt Warren Buffett vara säker på att tjäna pengar. Ännu bättre blir det om man köper aktier i de bästa företagen till mycket bra priser. Han har tre väldigt basala regler:

  • Är affärsmodellen enkel och lätt att förstå?
  • Finns det en tillräcklig historia?
  • Har bolaget långsiktiga framtidsutsikter?

Affärsmodellen – enkel och lätt att förstå
Sättet som företaget bedriver sin verksamhet på, affärsmodellen, ska vara enkel att förstå. Warren Buffett pratar om att man ska hålla sig till de områden som man förstår sig på. En person som är intresserad av hästsport vet troligtvis mycket mer om branschen än de flesta och bör därför använda denna kunskap till att göra sina investeringar. Går affärsmodellen att förklara på under en minut har du troligen hittat ett sådant bolag som Warren Buffett föredrar.

Historien skvallrar om framtiden
Warren Buffett gillar företag som funnits ett tag och där det inte är så stora förändringar på gång i branschen. Innan internet älskade Warren till exempel papperstidningar. Dessutom köper han bara aktier i företag som har tjänat bra med pengar under lång tid då han menar på att man då kan vara säker på att bolaget sköts på ett bra sätt.
Ett känt citat från Buffett är ”turn-arounds seldom turn” där han menar att bolag som gått dåligt en tid men håller på att omvandlas, väldigt sällan blir en bra aktieinvestering. Det här hindrar dock inte honom från att göra investeringar i bolag som har tillfälliga problem, och flertalet av hans bästa investeringar har varit efter att han bedömt att bolaget lätt klarar det aktuella problemet. Det klassiska exemplet på en sådan investeringar var när han investerade kraftigt i American Express när detta bolag upplevde tillfälliga problem. Här gjorde han en mycket lyckad affär och tjänade mycket pengar.
Per H Börjesson berättar att Investment AB Spiltan gjorde en investering i Fingerprint Cards eftersom han misstänkte att det kunde vara en tillfällighet att bolaget värderades som det gör.
– Ifrågasättandet av en majoritetsägares insiderhandel avskräcker nog en hel del institutionellt kapital, säger han.

Fina framtidsutsikter  
Det ska vara lätt att föreställa sig att bolagets framtid är ljus. Genom att ha starka varumärken, vara den billigaste producenten eller ha väldigt eftertraktade produkter utan motsvarighet så är det stor sannolikhet att bolaget finns kvar och är ett bättre bolag om fem till tio år. Buffett pratar om ”pricing power” där ett företag kan höja sina priser utan att kunderna slutar köpa av bolaget och att detta är avgörande om bolaget kommer vara en bra investering i framtiden.

Priset är mycket viktig
Även om du hittar ett bolag som passar in på samtliga kvalitéer så är det viktigt att man inte betalar ett för högt pris för sina aktier, för även ett riktigt bra bolag kan bli en dålig investering om priset är för högt. Vad som faktiskt är ett bra pris beror på fall till fall, men Buffett har sagt att ett pris om tio gånger vinsten före skatt kan vara ett bra mått. Enligt detta mått skulle ett bra pris ligga någonstans runt ett P/E-tal på 13. Buffett ska vidare ha sagt att det ibland gå bra att betala ett pris som är lite för högt, eftersom att riktigt bra bolag ändå blir bra investeringar på längre sikt. Samtidigt måste du som investerare dock akta dig för att betala alldeles för mycket.
Per H Börjesson är tydlig på denna punkt och citerar Warren Buffett:
– Pris är vad du betalar, värde är vad du får.
Köper man riktigt bra bolag som man förstår sig på vet man om priset är bra eller inte. Så kallad värdeinvestering handlar om precis detta, att köpa bra bolag till ett pris som är lägre än dess värde.

Råd till unga investerare
Råden som Per H Börjesson ger unga investerare är flera och även på denna punkt är Börjesson och Buffett lika. Det absolut viktigaste är att lära sig om ränta-på-ränta-effekten. En lång sparhorisont tillsammans med låga kostnader gör att ränta-på-ränta-effekten verkligen jobbar för dig. Ytterligare ett råd är att regelbundet spara åtminstone tio procent av dina inkomster och inte sälja bra bolag för tidigt. På den personliga sidan så är det viktigt att göra det man vill göra.
– Gör man det som man tycker är kul så brukar det bli bra. Det är viktigt att man väljer vilket bolag man vill jobba för och med vilken chef.
Han avslutar med att säga att:
–Pengar handlar inte om lycka, utan om att kunna ha möjlighet att kunna disponera sin tid bättre.

För högre avkastning betyder mer tid och genom att köpa aktier i de bästa bolaget köper du dig en framtid med mer tid.

Mer läsning
Warren Buffett har inte skrivit egna böcker men har genom åren skrivit kommentarer till årsredovisningarna för ägarbolaget Berkshire Hathaway. Dessa ”letters to shareholder” innehåller den samlade kunskapen och investeringsfilosofin som Warren Buffett utvecklat genom åren. Dessa är lättåtkomliga via Berkshire Hathaways hemsida. Boken The Essays of Warren Buffett: Lessons for Corporate America utgör en sammanställning av det mest essentiella i dessa brev. Antalet böcker som skrivits om Buffett är många och två klassiska biografier är Buffett: The Making of an American Capitalist samt The Snowball: Warren Buffett and the Business of Life. Per H Börjesson har skrivit en bok om Buffett som heter Så här blevWarren Buffett världens rikaste person. Därtill har Per H Börjesson skrivit böckerna Så här kan alla svenskar bli miljonärer samt Så här blir du miljonär som pensionär. Därtill skriver han regelbundet i Sparrebellen, ett nyhetsbrev från Sparklubben.

Analyser finns här, eller så klickar du på menyn ovan. Passa på att kolla in bokhyllan och utbildning om du vill läsa mer om investeringar. Portföljen går att följa i realtid på Shareville.

Arkiverad under: Artiklar, Utbildning

Primärt sidofält

Mest lästa senaste dagarna

  • Diskonterade kassaflöden (excel) mall
    Diskonterade kassaflöden (excel) mall
  • Awardit - bli rikligt belönad! (maj 2020)
    Awardit - bli rikligt belönad! (maj 2020)
  • Sammanfattning 2018 och innehav
    Sammanfattning 2018 och innehav
  • Avkastning på investerat kapital (excel)
    Avkastning på investerat kapital (excel)
  • Qliro: bättre isär? Utdelning av Qliro (september 2020)
    Qliro: bättre isär? Utdelning av Qliro (september 2020)
Mina tweets

Kategorier

  • Analyser
  • Artiklar
  • Bolagsanalyser
  • Branschanalys
  • Länksamlingar
  • Metoder och verktyg
  • Portföljgenomgångar
  • Utbildning
© 2022

 
Laddar kommentarer...
Kommentar
    ×